Alexander

Nu har våran älskade lilla Victor sett dagens ljus.
Den 8/10 klockan 16:41 föddes han på Östra sjukhuset.
Victor var 53 cm lång och vägde 3969g.

Värkarna satte i gång 03:40 men då var dom väldigt svaga så jag kunde andas lugnt igenom dom. Värkarna kom ca. var 15:e minut.
Christer vaknade av att min andning blev annorlunda. Snacka om att "sova" på helspänn.
Vi gick upp timmen senare.
Kl. 05:30 kom Alexanders farfar o Edina hem till oss för att hämta Alexander.
Värkarna blev mer intensiva runt 11:30
Och 13:00 åkte vi mot Östra.
Vi var framme ca. 13:45.
När vi fått ett rum kopplade barnmorskan på en ctg-apparat tills den nya barnmorskan började sitt skift.
Då blev jag undersökt och jag var då öppen 5 cm.
Denna gång ville jag ge lustgasen en ärlig chans och helst klara mig på den.
Vilket jag gjorde!
Jag är väldigt stolt över mig själv att jag klarade det så bra som jag gjorde.
Även denna förlossning var Christer en pärla när det gällde att ta hand om mig och pusha mig.
16:11 satte krystvärkarna igång.
Victor hade inte roterat helt och hållet och jag hörde hur barnmorskorna och sköterskan dividerade om hur jag skulle ligga för att han skulle röra sig. Men jag tänkte för mig själv att jag absolut inte ville ändra läge för jag kände att jag hade bra kraft.
Just den krystvärken som kom efter detta var den näst sista för då säger dom till mig att sluta krysta.
Väntan mellan detta och nästa värk kändes väldigt lång. Men så fort nästa värk kom så kom även Victor ut.
Och just i samma sekund försvann smärtan och glädjen tog över.
Vilken fantastisk känsla det är att få upp sitt barn och få pussa och känna på det.
Lyckan är obeskrivlig.
Efter den fina och välbehövliga fikan hade ätits upp åkte vi upp till BB.
Den natten blev det inte mycket sömn.
Visst Victor sov väl en hel del, men det var inte helt lätt att somna som nyförlöst. Det enda jag ville göra var att titta på mitt fina barn.

Läkarkontrollen gjordes runt 11:00 och sen åt vi lunch. Efter det checkade vi ut från BB och begav oss hemåt med vår nya dyrbara last.
Vi åkte förbi leksaksaffären för att köpa en betongbil till Alexander som han så gärna velat ha en längre tid. Och så klart att han ska få en leksak när han nu blivit storebror.
På eftermiddagen/kvällen så kom både farfar och Edina och mormor & morfar på en snabbvisit.
Men det fick bli ett väldigt kort besök då vi alla var väldigt trötta.
Alexander sken upp när han såg Victor och sa:
-lillebror.
Och han har än så länge bara varit en riktigt snäll storebror och väldigt tålmodig.

Nu har det gått tre veckor sen vi kom hem och vi har väl fått hyfsat bra rutiner här hemma tycker jag.
Christer börjar jobba den 1/11 så nu ska jag klara det här själv.
Det har varit guld att Christer varit hemma så här länge och han hade lätt kunnat få vara hemma längre.
Vi har haft det supermysigt här hemma nu när hela familjen varit hemma.

Uppdaterar lite längre fram om Victors utveckling.
Och även Alexanders framsteg.

Jahopp!
Var är våran lille bebis?
Jo, han ligger fortfarande och "göttar" sig i min mage.
Allt är ju klart här hemma nu.
Väskan är packad och hemmet är städat.
Så nu får det gärna sätta igång.

Visst är vi trötta eftersom sömnen påverkas en hel del nu i slutet.
Men vi känner ändå att vi är redo för att möta våran nya vardag med att ha två små fina prinsar här hemma.

Min mamma har sovit här sen i söndags i tron att det skulle sätta igång.
Men icke!
Idag lämnade vi Alexander till dagis igen och han hade verkligen längtat dit. Han trixade snabbt av sig skorna och sprang in för att leka med alla hans vänner.
Christer passar på att jobba lite innan det väl sätter igång.
Jag ska bara vila mig idag så mycket jag kan. Och njuta av lugnet.
Vem vet, det kanske är det som får det att sätta igång.

Onsdagen den 26/9 blev Alexander sjuk sen han råkat smittats av höstblåsor fredagen innan.
Han ville inte ha sin välling alls. Men vi förstod nog inte helt att han var på väg att bli sjuk utan bara att morgonen startade lite fel.
Så vi skickade honom till dagis med infon att han inte åt nåt nämnvärt till frukost.
Men tydligen så åt han inget på dagis heller och han var nog inte den vanlige glada Alexander. 
Tycker det var konstigt att dom inte ringde från dagis när han verkligen var sjuk, eftersom dom ringt några gånger innan och när vi hämtat honom har han varit pigg som en mört.
Denna dagen hade det verkligen varit befogat att ringa.

På kvällen kom febern smygandes och den var uppe på 38,4 som mest.
Alexander ville varken ha mat eller välling.
Men vi fick i honom lite smoothie och glass.
Han hade antagligen massa små onda blåsor i munnen som gör att det gör ont att äta.
Det verkade även göra ont att svälja för han dregglar otroligt mycket.
Efter att han vaknat till på kvällen så gav vi honom en alvedon och då sov han igenom hela natten.
Han vaknade morgonen efter pigg och glad men verkade ändå ha lite ont i munnen för han stängde aldrig munnen och ville att vi skulle torka honom runt munnen titt som tätt.
Sen kom det även kommit lite blåsor på händer och fötter.
Men den här lilla ungen har ju ett fantastiskt läkkött så på kvällen den 27:e var det inga problem att äta välling och den 28:e åt han mat igen.
Alexander är nu pigg och glad och den här sjukperioden blev förvånansvärd kort. Skönt var väl det.

För den 28:e kröp febern på mig istället och låg i soffan hela dagen, så även söndagen.
Sen kom blåsorna även på mig.
Observera att det är väldigt ovanligt att vuxna drabbas av "höstblåsor" och får man det så brukar det stanna vid lite feber och halsont.
Men jag får det verkligen fullt ut.
Jag har ont i hals och tunga.
Utslag på händer och fötter. Och idag 2/10 är det många fler blåsor än igår.
Det gör skitont att gå eftersom blåsorna sitter även på fotsulorna.
Hoppas verkligen dom försvinner snart. Tanken är ju att lille bebisen ska komma nu när som helst. Då hade det ju varit skönt om jag fick vara frisk.

Men jag förstår verkligen att Alexander hade det jobbigt och ont.
Skönt är det iaf att alla Alexanders blåsor är borta och han sitt vanliga busiga jag.

Nu ser vi framåt och längtar efter lillebrorsan!